Tacksamhet
Har tänkt mycket nu under kvällen, och hur glad jag är över allt som hänt i mitt liv - bra som dåliga saker. För om något av det inte hade hänt eller om något av det som hänt hade fått en annorlunda vändning, så hade troligtvis mitt liv inte sett likadant ut som det gör idag.
Så, även om det kanske låter lite konstigt, så är jag lika glad över de händelser som fått mig att gråta, som jag är för de händelser som fått mig att skratta.
Jag är så otroligt glad och tacksam för allt jag har!
Jag är tacksam för att jag har min härliga familj, och för att den är som den är - skulle aldrig vilja ändra på någon av er! I mina ögon är ni perfekta precis så som ni är!
Jag är tacksam för min pojkvän, som är fullkomligt underbar. Bara det att han så tålmodigt väntar på mig medan jag gör det som jag drömt om så länge, säger så mycket om hur fantastisk han verkligen är. Och trots att jag vet att han saknar mig otroligt mycket (precis som jag saknar honom så otroligt mycket), så kan han uppmuntra mig när min saknad blir så stor att det inte känns som att jag klarar av detta. Han hjälper mig att tänka i rätt banor när jag känner missmod. Och han får mig att le när tårarna bränner.
Precis som min mamma också hjälper mig, och torkar mina tårar när de kommer, trots att jag befinner mig på andra sidan jorden.
Mina syskon är också fantastiska personer. De tramsar och skrattar med mig när vi befinner oss på varsin sida av denna vackra planet, intresserar sig genuint för vad som händer i mitt liv och även de muntrar upp mig när jag känner mig låg.
Så tänker jag på allt det jag gått igenom under mina snart 20 ½ år levda, och gläds över alla händelser. Precis alla.
För de har format mig till den jag är.
De har byggt upp banden mellan mig och min familj till de fantastiksa band vi har idag.
De förde mig till min fina, underbara pojkvän.
Och mycket har hänt på vägen hit. Väldigt mycket bra, men också mycket som varit mindre bra. Men jag omfamnar alla händelser och accepterar dem, för jag vet att utan dem skulle jag gått miste om så mycket.
Och jag skulle inte heller varit den människa jag är idag.
Jag ser nu även framemot alla händelser som kommer att inträffa under mina kommande år som Johanna Rosberg.
Allting som kommer fortsätta att forma mig och glädja mig i framtiden.
Jag vet att jag har ett spännande liv framför mig, och jag vet även att detta liv kommer att delas med massor av underbara människor - från alla möjliga hörn och vrår av världen - som berikar mig och förgyller alla mina fina, härliga dagar!
Så roligt att läsa om ditt liv over there och om dina tankar. Mn du glömde nämna din moster! Ha ha! Sköt om dig gumman!
Kram M
I LOVE YOU!
There are several things in life that makes life worth living, you are one of them.
Det finns många människor på jorden som levt ett långt liv men aldrig kommit på det du beskriver och är tacksam över! Visst är det så att alla människor och händelser som vi upplever formar oss, det gäller bara att förstå det och se det. En visdom och en lärdom du redan vet! Kloka ord från en som bara levt 20½ år...det här livet iaf ;-)
Att vara tacksam över livet är också en svår konst och inte alltid så lätt. Att sen komma på hur viktig det är att tacka glömmer de flesta. Du är en fantastisk människa precis som dina syskon. Ni berikar alla mitt liv mer än ni anar!
Jag älskar dig!
Maria: Ja, just det! Men det är klart att ni alla varit med och format mig! ;)
Josse: Älskar dig med! Och tack så mycket! :) Kan absolut säga detsamma om dig! :) <3
Mamma: Jag vet, jag är så klok! Haha ;) Tack, detsamma! :) Älskar dig!
Du får ju ta och uppdatera här snart igen tycker jag, iallafall något litet om du hinner;) riktigt cool film, typiskt tjejen att alltid vara den sure hehe ;) kram